söndag 23 september 2012

Sluta pilla!

 Bearbeta eller läkas?

Begreppet "sorgbearbetning" stör mig en smula. Det låter lite som brödbak: "Bearbeta sorgen i tio minuter och dela den i fyra lika stora stycken. Knåda varje del ytterligare några minuter, forma fyra limpor och grädda i mitten av ugnen i trettio minuter." Så aktivt. Så kontrollerat. 

Jag föredrar "sorgläkning". För mig består den av tre delar: 

Resignation, erkännande och beslutsamhet. 

I nämnd ordning. Resten sköter sig självt. Precis som läkningen av ett sår; Den är spontan. Allt vi behöver lära oss är att sluta pilla bort skorpan... 

Naturligtvis finns det Arnika även för sorgläkning.

När jag upptäckte mitt självskadebetéende och beslutade mig för att läkas hittade jag "Svenska Institutet för Sorgbearbetning".  Det är grundat på en amerikansk modell och ger kurser som säkert är bra men svindyra. Boken "Sorgbearbetning" kan dock beställas för en billig penning och är mitt mest konkreta tips för att katalysera en läkningsprocess. 

Annan läsning som varit väldigt förlösande är faktiskt forskning. Läste till exempel ett psykologexamensarbete om barn till föräldrar som dött tidigt. Fördelen med det lite kliniska synsättet är att det verkligen kan hjälpa en att se sig själv utifrån.

Härom veckan började jag tillsammans med en vän att följa programmet för sorgbearbetning som finns med i ovan nämnda bok. Det ska bli intressant att se om det är till hjälp. Större delen av "jobbet" känns faktiskt avklarat, för den här gången.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar